Vilka arbetsmetoder fungerar för läsfrämjande dramatikerbesök i skolan?

Här följer en sammanställning ur den enkät som dramatikerna svarat på efter sina besök i skolan, vi har delat in citaten i olika undervisningssituationer:

Berätta om sig själv:
Att först berätta om sin egen bakgrund och varför man blivit dramatiker/manusförfattare och sedan ge en allmän beskrivning av vad dramatik är.
Att lyfta fram exempel ur egen aktuell fatabur och berätta hur jobbet som dramatiker går till.

Ge en teoretisk bakgrund:
Att ge exempel på hur ett manus blir till från ax till limpa, samt berätta vad som händer med manuset sedan det lämnats till en regissör och vägen fram till föreställning eller visning.
Att skriva ordet dramatiker på tavlan och be eleverna associera. Tavlan kan också användas för att skriva upp olika begrepp på som scen, replik, situation, dialog, monolog osv för att sedan gå vidare och förklara innebörden.

Skrivövningar:
Att låta eleverna göra skrivövningar där de kan uttrycka känslor och ge uttryck för problem de känner för.
Att låta eleverna skriva flera olika synopsis på kort tid.
Att efter en kort introduktion i dramats olika steg som konflikt, karaktär och dialog låta var och en av eleverna prova att skriva en scen är också en fungerande metod.
Att låta barnen redan initialt hitta på karaktärer som de vill vara/spela och sedan själv som dramatiker skriva fram några scener utifrån vad barnen ”hittat på”.
Att låta eleverna delta genom att själva konstruera pjäser som de sedan redovisar är också en fungerande arbetsmetod.
Att göra skrivövningar i grupp.
Att skriva scener på dator.

Låta eleverna läsa/spela upp scener:
Att låta eleverna spela upp ur manus, antingen sådant de själva varit med om att skriva eller redan färdiga manus.
Att spela upp scener inför hela gruppen.
Att låta eleverna själva läsa högt ur manus.
Att låta eleverna en efter en läsa högt ur en scen.
Att låta eleverna ”göra om” scener och sedan spela dem. Eventuellt efter förslag från ”publiken”.

Låta eleverna titta och lyssna:
För de dramatiker som jobbar med ljud (t ex i radiodramatik) fungerar det att låta eleverna lyssna till olika ljud och sedan fråga vilka bilder ljuden framkallar för att sedan få fram en dramatisk situation kopplad därtill.
Att visa avsnitt ur en film och sedan berätta om de dramaturgiska komponenterna i filmen.

Jämföra med verkligheten:
Låta eleverna spela upp scener från manus för att sedan se hur slutresultatet blev i det framförda verket, till exempel i tv eller på film.
Att till exempel utgå från en klassisk saga och dra paralleller till dagens film/tv/scenpjäser.
Att engagera eleverna för att beskriva för dem och låta dem själva ta fram exempel på hur texter kan skilja sig mellan olika medier som t ex teater, film, tv och radio.

Andra tips:
Att låta barnen intervjua varandra om till exempel ett teaterminne, ett filmminne.
Att lägga in frågestunder.
Att låta eleverna gruppvis prova på att utforma idé och ram för en pjäs, med avsikt att klassen därefter vidareutvecklar sitt projekt.
Att använda PowerPoint-presentation som grund.
Att bryta den invanda ordningen i klassrummet och låta eleverna sitta i andra konstellationer, till exempel i ring.
Att dela in eleverna i grupper och då förse dem med samma meningar att utgå från. Uppdraget är att sätta samman en scen där meningarna används i dialogen. Redovisningen blir då rolig och intressant eftersom de olika grupperna kommer fram till högst olika innehåll i scenerna.

Vad får bra gensvar hos eleverna?
Delaktighet - när man låter eleverna själva läsa, agera och spela upp kommer det ofta fram ett starkt gensvar och en stark lust att delta.
När de får göra egna skrivövningar – med eller utan de grundläggande dramatiska förutsättningarna – kommer eleverna ofta med många egna reflektioner.

Vad får bra gensvar hos lärarna?
Lärarna kommenterade både elevernas reaktioner och dramatikernas insatser. Några citat:
– Eleverna verkade mycket intresserade. De var ”med på noterna” hela tiden.
– Bra kontakt med barnen!!
– Bra att låta två elever läsa upp manuset.
– Bra att eleverna fick vara aktiva och själva skriva manus
– Dramatikern var duktig på att entusiasmera dem. Framställningen var helt på deras nivå.
– Mycket lyckat!
– Det var jättetrevligt att få ett besök av en riktig dramatiker. Dramatikern var väl förberedd och hade både en bit film och manus tillgängligt för eleverna.
– Det var bra att hon i förväg hade mailat manus till oss så vi kunde kopiera.
– Dramatikern var väl förberedd med en god idé till dagens innehåll.
– Eleverna fick med sig en ny erfarenhet och nya kunskaper!
– Ett trevligt besök av en trevlig författare, hoppas att vi får fler besök.
– En mycket positiv upplevelse. Även jag som lärare lärde mig en massa saker som jag kan använda i min undervisning.
– Dramatikern var väldigt duktig och lyckades fånga mina elever. Övningarna eleverna fick göra kommer jag att kunna använda mig av i framtiden.
– Vi fick fantastisk hjälp med att sätta igång vårt skrivande inför ”Ta rummet i besittning”. Toppen!
– Det var även väldigt givande för oss vuxna!
– Det hade varit kul med en fortsättning.
– Vi ser gärna att vi får besök av andra dramatiker, skådespelare, producenter eller regissörer.
– Det var en mycket kunnig och pedagogisk dramatiker som brann för sitt ämne.

Vilka övningar fungerar för vilken ålderskategori?
I frågeformuläret fanns frågan om innehållet var anpassat efter elevernas ålder och erfarenheter.
Ja, absolut, svarade alla lärare som fyllt i enkäten utom en, som svarade tveksamt. Alternativet nej valde ingen. Vi tror att det beror på att dramatikerna lade ner mycket tid på förberedelse och att stämma av med lärarna i förväg. Dramatiker är dessutom i sin yrkesroll vana att ingå i ett arbetslag och är därför skickliga på att snabbt anpassa nivån efter klassen.